Bloggkalender

«november 2018»
måntisonstorfrelörsön
01020304
05060708091011
12131415161718
19202122232425
2627282930

Senaste inlägg
Njuter av hösten
Hund i hundgård
Upp o ner..
Hur 17...
Vattenproblem
Bara vara
Bävar
Stolt
Vilken vecka
Såld

 

Besökare idag: 0
Denna månad: 174
Totalt: 40104

Blogg

Njuter av hösten

2018-10-29 09:33 | 0 kommentarer

Här har inget skrivits sen augusti, vi har pysslat med annat. När vi flyttade ner till Skåne var det ju för att komma närmre småviltsjakterna o vi är som sagts tidigare inte besvikna. Både de enfärgade o den tvåfärgade har jobb flera gånger i veckan o de o vi älskar det. Kanske vågar man inte ropa Hej än för det är många veckor kvar men jag är glad att ingen har skadats allvarligt. Rapp är sårig efter varje jaktdag men det har inte varit några djupa skador. O i fredags hittade jag ett glipande sår på Nice ben. Men det var åt rätt håll, uppifrån o ner, så jag sköljde m koksalt o bandagerade. Han har hållt stilla hela helgen o nu har såret gått ihop riktigt snyggt. 

130E5A52-EA23-44F9-A8E4-D6A4DF8570F7

Under höstens jakter har ett sug hos mej uppstått efter en egen liten jaktmaskin, en spaniel. Har bestämt mej för att hitta en vuxen/injagad som ska lära mej detta. Har inte bestämt ras, känner att individ är viktigare. Det är svårt men spännande att leta nytt o jag är glad o tacksam över de människor som vill hjälpa mej. Om mitt psyke inte fixar att föra spaniel på jakt så sätter jag en rosett runt halsen på den o ger den till Christian. 

1F7E9C66-B04D-4EC1-9BF1-E1A36521ADDB

8235507E-D218-43D1-A5DB-E81E519DA7D8

EE36D2BE-3B39-46B8-A723-17C6AD3AA1F9

36D332B5-765C-4EEF-B9D1-88748B749476

Mellan jakter o jobb tränas Tjolanta. Hon är så härlig💗. Livlig, arbetssugen o mjuk som sammet. Hon suger i sej det jag vill lära henne o hon har en gigantisk vilja att förstå o göra rätt. Vi går regelbundet på träning hos Mirjam Carlsson o det är så nyttigt o kul att få nån annans ögon på sej. På dessa träningar går oxå Freddie o Gul o de är oxå härliga o duktiga unghundar. Jag får även regelbundet små härliga meddelanden o bilder om/på de andra juvelerna o jag är så stolt över dem alla💙  

35579565-39BF-49E5-A8C4-F33E5BF4C8B4 foto Mirjam C


Hund i hundgård

2018-08-29 16:04 | 0 kommentarer

Idag är det en städdag. Viktigast att få rent o snyggt hos är det hos hundarna, i deras fina hundhus. Det är ganska lättstädat m dammsugare o golvmopp. Medans jag gnor o fejar tuggar några på nya märgben, nån snarkar högljutt o de två yngsta ligger ute o sover. 

Tjolanta o Nice är ofta ute på sitt altandäck. De har omtyckta sängar där o de kan välja om de vill va under tak eller bar himmel. När de inte sover kollar de på bilar o människor som passerar o de spanar på fåglar o kossor. Känns mer stimulerande än att ligga inomhus i ett kök större delen av dygnet tycker jag. I morse när jag gick upp lekte de två syskonen m varandra där ute så gruset sprätte. De är aningens piggare än mej på morgonen. I somras låg de ute hela nätterna men  de va inne på dagarna. Luftpumpen höll inomhusluften sval o behaglig trots det varma vädret. 

E1392496-C65A-4F8D-9C62-F428A5B7807A

Läser ibland att uppfödare inte vill sälja valp/hund till nån som har hundgård  Glad att jag inte velat köpa hund fr nån av dem för jag är jätteglad att mina har ett så fint hundhus att va i. Ibland kan man läsa att man anser det som lite sämre hundhållning om hundarna inte bor inne o sover i sängen. Som om man inte gillar dem o bryr sej om dem. Visst kan det va så i vissa fall. Men i mitt fall är det inte så. Jag har minst en hund i sängen varje natt o jag umgås mkt med dem på dagarna. Trots att alla inte är i soffan samtidigt. 

D25338CA-0735-437A-B788-412DFBE92A651D572253-2ED4-4D28-A54C-77706787B5C8

En sån här sumpråtta vill man inte ha in i huset

 


Upp o ner..

2018-08-27 18:14

...ris o ros, vin o vatten, toppar o dalar o glädje o besvikelse. Vilken tur man har som har en hobby som gör att man får känna så mkt.

Jag röntgade Tjolantas armbågar i torsdags. O som veterinären höll med om så är jag lite tramsig som kollar fram nu o bak sen. Men vad gör det att jag är lite tramsig? Jag kan köpa att superhöfter är klara o fina redan nu o kanske har hon det. MEN om hon inte har det o jag skulle kollat nu kanske hon hade fått ett C som följd. Då skulle hon få leva med den bokstaven hela sitt liv o folk skulle tycka en massa om hon gick i avel. Väntar jag så ökar chansen att det blir A el B o alla bokstavsfanatiker blir glada. Hade rasens enda problem varit dåliga höfter så skulle såklart bara hundar med A höfter på 1-årsdagen användas i avel. Men idag tycker jag det finns problem både med hälsa o när det gäller det mentala så då tänker jag fibbla lite för att öka chansen att få godkända höfter. Hellre en hund som har B på 2årsdagen än en 1-årig A-hund med halsproblem o dåligt viltintresse. Att jag kollar armbågarna nu beror på min rädsla för olyckor/skador på armbågarna. Då går det ju inte att säga om de va fina innan eller ej.

Vaknade med hjärtklappning lördagmorgon då jag hade drömt att hon hade 3or på båda armbågarna. Men med internet o hunddata på armlängds avstånd kunde jag kolla innan jag gick upp o möttes av ett UA. Inte ofta jag går upp så tidigt med ett stort leende på läpparna. Leendet satt kvar hela dan då vi va på Ellinge Game Fair. Vi stod i SSRK´s monter på em o Yes o Tjolanta njöt av alla klappar o godisbitar de fick av folk. Fick gång på gång berätta vad de var för ras o att golden faktiskt kan fundgera som jakthund. Fick mkt beröm för deras sätt o jag är extra stolt över att den unga lantisen Tjolanta klarade av mässmiljön så bra.

0F8F8C44-F07B-4B23-9C28-3F9610D17FF6

Igår va jag tillbaka på Ellinge o med mej hade jag Nice. På agendan stod stod start på SGL´s noviceprov, walk-upprov m dummies i betor. Grabben va pigg o alert som vanligt men han kändes fin o med mej. Vi hade nr 10 o kom in ganska snbbt. Han gick ok vid sidan men när vår dummies va i luften så spande han efter en hare som hade skrämts upp några meter ifrån oss. Han hoppades såklart att det va den som skulle bli hans apport. Det kändes därför bra att han snabbt släppte den när jag vände upp honom mot den linjen som skulle ta honom till markeringen som jag hade sett. Han tar en snygg, snabb o spikrak linje mot nedslagsplatsen men när han är typ där dummien är o jag blåser stop för att få honom att leta så hörs inget . Jag har ju varit med om att hunden inte hör pipan men paniken blir total när ingen hör det som ska komma ut ur den förbannande pipan. Testar domarens pipa men hon har en annan sort så det återstår bara att kalla in honom med rösten o tacka för oss . Jag va så jäkla arg o besviken!!! Men av skadan blir man vis men aldrig rik. Nästa gång kommer jag ha två eller kanske tre pipor i bandet.

 DA5679DE-B63A-4FAB-B7EE-155E37299C4D

Som sagt det bjuds på alla känslor i den här branchen. O om några veckor kan jag skratta åt piphistorien....

 


Hur 17...

2018-08-16 22:45

...ska hundarna veta vad jag menar när jag själv inte vet det? Det är frågan jag ställt mej den sista tiden. Man lär sej ju ganska tidigt i sin tränarkarriär att va konsikvent med sina kommandon o alltid se till att de betyder samma sak o efterlevs. Säger man sitt ska man se till att hunden sätter sej. Olika personer har sen olika regler vad som gäller när hunden satt sej. En del är nöjda om hunden sätter sej o sen går iväg o en del vill att den ska sitta kvar tills ngt annat sägs. Huvudsaken är att man menar samma sak varje dag.

Det är där jag sviktar o det är där jag måste skärpa mej. När det gäller Nice så har jag trubbel med två kommandon i vattenjobbet där jag inte har bestämt mej vad jag ska använda o vad jag menar med dem.... Ibland skickar jag på linje med Jah o stöttar med samma o ibland skickar jag med Ut o stöttar med Jah. O det skulle inte förvåna mej om jag har andra varianter oxå.... O om jag ska va ärlig så vet jag inte om Jah betyder fortsätt dit du är på väg eller rakt ut fr mej. Stackars hund....

CD197783-40CE-494C-B2BE-A9B9E8201B2F

 

I Tjolantas fall är det stannakvar som jag har fått lite knas o förvirring i. Jag har kört ganska mkt stanna kvar med henne under hennes uppväxt. När jag parkerar henne så förblir hon duktigt o lugnt på stället o hon lägger sej ofta för hon vet att det kan ta sin tid innan ngt mer händer. Nu när jag börjat träna hö/vä/ut o lämnar jag henne sittande så lägger hon sej ofta o förstår inte alls att hon får lämna stället.

Idag bestämde jag mej för ett nytt kommando till henne som ska va lite mer aktivt. Det ska jag ha när jag lämnar henne för att sen kanske kalla in henne eller skicka henne åt ngt håll. På så sätt kan jag ha kvar stadgan o lugnet i mitt Stanna-kvarkommando men samtidigt få en alert hund i signalträningen. Vi får se om jag lyckas....

6BADE905-B95D-4960-A477-6E016580EF49


Vattenproblem

2018-08-06 18:58 | 0 kommentarer

När Nice hade klarat av nkl i våras satte vi igång för att få ordning på vattenjobbet inför ökl. Från början gick det bra o enl plan. Börjar ofta det lite mer krångliga vattenjobbet med att få dem att tänka rakt över vattnet till land o han fattade konceptet väl. Nån gång några veckor senare hände antagligen ngt riktigt otäckt som jag inte märkte. För plötsligt en dag ville han inte gå i. Inte ens om jag kastade en vit dummie några meter från där vi stod. Oj oj oj vad jag önskade att han då  kunde tala o berätta för mej vad som hänt o varför han va så rädd. För att han var osäker var väldigt tydligt, man såg det i hans blick. Man säger det ofta men många gånger kan det handla om att hunden kanske inte vill mer än att den är osäker.

A730639A-1DB3-4BA1-8B69-8044359A6E8A

Eftersom han absolut inte kunde berätta för mej varför han blivit skraj för vatten så fick jag helt enkelt strunta i orsaken o ist bygga upp självförtroendet igen. Jag tog med med mej vattenodjuren Yes o Fine samt massa tennisbollar o chuckiten. Kväll efter kväll kastade jag ut mängder av lysande bollar o de som ville fick hämta vad de ville helt utan krav o precission. Tur att vi har flera fina vatten på promenadavstånd. De första gångerna hämtade Nice bara nån på nära håll men efter några pass så hade tjejernas vattenglädje smittat o konkurrensen gjorde att han tog sej ut till de bollar som även låg en bit ut.

Efter x antal pass utan krav o önskemål från mej så började jag bestämma vilken boll jag ville ha in av honom. Riktigt jätteenkelt först så klart men med ökat självförtroende hos honom kunde jag styra mer o mer. Nu har vi varit vid några nya vatten den senate veckan o han har jobbat på fint med både markeringar o halvdolda dirrigeringar. Nu känns det som om det jobbiga släppt taget om honom o att vi nu kan träna på som vi tänkte från början. Han har en helt annan blick o jag kan ställa krav på honom utan att mötas av den där tomma ledsna panikblicken.

Jag kommer aldrig få reda på varför det blev så här. Men jag kan konstatera att mkt går att lösa om man är envis. Till vår hjälp har vi haft hans stora apporteringslust, vår skapliga relation o den varma sommaren (vi har simmat mkt ihop utan ngt att apportera).